Tänk nu tanken om att vi har fått lärt om oss som liten, alla våra olika synsätt?
Hur har vi då kunnat leva obegränsat och fritt? Livet kan då vara lite ironisk.
Hela världen lever efter obegränsade synsätt. Vi är inte materialistiska av naturen.
Men vi lever materialistisk, i våran tredimensionella värld som vi lever i.
Så vi har ett materialistiskt tänkande.

Vi accepterar detta, men egentligen är vi bara på en tillfällig plats.
För att våra själar ska få mera kunskap, och det viktiga är att förstå vad KÄRLEKEN innebär.

Vi är alla andliga varelser, och vi har alla enorma resurser.
Och vi kan manifestera vad som helst, om vi
ägnar oss av hela vårat hjärta åt det vi önskar.
Men det finns ett problem?
Eftersom vi lever i en fysik tredimensionell värld, så har många glömt våran andliga kärna inom oss.
När jag kommunicerar med andevärlden, så är det rätt många som berättar om sin vistelse här på jorden.
De säger alltid samma saker….Att deras tid hade gått till att de hade fokuserat på sig själva än allt de andra yttre tingen.
Och att om de hade lyssnat på någons problem, även om man inte kunnat ha hjälp dem.
De säger också att de skulle inte ha stressat och dragit ner på vissa saker. De är många som
vet att deras tid på jorden var slöseri när det handlande om tiden.
Dessutom så vet de att att våra tankar påverkar inte bara på oss själva.
Utan de handlar om oss själva, vilka vi kommer i kontakt med. Allt hänger i hop,
Tänker då på våra sinnen och hur vi måste omprogrammera våra tankar.

Om vi vill  ändra våra liv, så vill andevärlden att vi ska upptäcka vår egen andliga kärna.
Och det kan vi göra genom att meditera, yoga, böner eller terapier

Kram Bettan